----- Original Message -----
From: Ture Sjolander
To: Frank Lloyd Wright
Sent: Sunday, May 09, 2010 11:41 PM
Subject: En tanke eller flera

Tror du att Moderna Museet är antikt om 30 år?
Är museet redan antikt som det är nu?
När i tiden blir Moderna Museet inte modernt längre?
 
Är tiden inne att bygga en nytt Museum för modernt konst?
Kan alla väggtavlor på museet få en annan byggnad  ännu sterilare än där de nu hänger
eller kanske kan allt detta tvådimensionella material visas på annat sätt?
Kan det nuvarande museet därefter fyllas med en helt annan permanent interiör?
Om man "bygger" ett nytt museum rikt på teknologi, lika utvecklat som NASA är
eller ett supermodernt sjukhus, kan den nuvarande byggnaden bara modifieras?
 
 
Jag det var frågorna. Jag hoppas du bra!
Ture
 

Stockholm, April 10th, 2010

To whom it may concern

I met the Swedish artist, Mr Ture Sjölander, in the early 1960's.  He was already then an extremely gifted photographer. His career has after that been amazing. He became a pioneer in video art, an art branch that has since then grown in a fantastic way.

Already in 1964-65 Mr Ture Sjölander created a piece of video art, named "The Role of Photography".  Pierre Restany, the French famous art critic and cultural philosopher, recognised Sjölander's talent, when he got in contact with his work in Paris in 1968.

From the late 60's  I have just had the possibility to follow Sjölander's activities from a distance and occasionally, as he has been working internationally. Through his own works he has in this way done a lot to promote Swedish creativity abroad.

In 1980's  he was one of the founders of the "Video Nu" an independent laboratory for artistic terminal development. After that his activities have been even more interesting. He is now living on the countryside in Australia. As many pioneers, who have contributed to the development, he has not been awarded economically as he should have been. Therefore I think it is time that we in Sweden should recognize his importance. If so, a young generation,  not always so well informed about the history of art,  would get to know some of the roots of all the photo based contemporary art forms that have expanded so quickly during the last decades.

Sincerely

Kerstin Wickman

Professor emeritus in Design and Craft history, at Konstfack, National College of Art, Craft and Design, Stockholm


 
 


 Till BeatriceAsk    Riksdagen Sverige 2010
Ture Sjolander 
                                                                                             www.newstime2010.net/   

Grattis, Börja med Lagändringar...
1 message

 
Wed, Sep 20, 2006 at 1:09 AM
 


Email korrepondens mellan Riksdagleadmöten Cecilia Wikström och konstnären Ture Sjölander 31 Aug. 2006

 

Cecilia, det värmer gott med din välkomst hälsning ! Kan man vara mer liberal än att låta publicera din generositet ?

Vad glad jag blev när jag fick läsa i dag,  att Lars Danielsson lämnat stolen.

Den häxbrygd av hat som Socialdemokraterna kokade ihop om mig 1995-96 gör  mina utställnings möjligheter i Sverige hopplösa. Men ändå, visst vore det en glädje att få göra ett brandtal till de svenska gräsrötterna, runt landet.

Det är bara så att jag svurit en Ed till mig själv att bara återvända om en fullvärdig ursäkt och kompensation kan komma till stånd. Det blev bara så att min egen försvars advokat fick problem i samma veva  eftersom Thomas Bodström just då blev utnämnd som justitie minister och de hade varit företags polare och var ungdomsvänner.

Konflikt of Interest, kallar man det.

Hela historian är ruggigt Kafka-lik. Jag har kryptiskt redogjort för mardrömmen på Internet sedan en längre tid... Men det hjälper knappast mot folk och politiker som adopterat ideen med att "EN SVENSK TIGER".

Även en gammal vän som Bengt Göransson f.d. Utbildnings minister blev stum över min behandling... och paralyserad till att inget kunna göra.

Det är verkligt behagligt att få ditt mejl !!!

Titta gärna på sajterna nedan när du har tillfälle och kanske på din hemdator, som en underhållnings följetong.

Du behover Broadband eller Highspeed och Jag tror jag härvidlag har världens största privata Websajt.

Tack igen, Du vackra liberala Dam !

Cheers

Ture


http://www.swedish.homestead.com/

 
 

From: cecilia.wikstrom@riksdagen.se
To: "ture sjolander" <turesjolander@hotmail.com>
Subject: Ang. August Strindberg och grabbarna och tjejerna...
Date: Thu, 31 Aug 2006 01:04:53 +0200



TACK!

Jag känner mig oändligt stolt och hedrad över att få företräda dig- och välkommen hem en dag!
Berätta när du kommer, så ska jag möta dig.

När och var kommer du att ställa ut härnäst?

Med de bästa hälsningar till dig från mig,

Cecilia


Cecilia Wikström
Riksdagsledamot (fp)
Tel 08- 786 48 53



"ture sjolander" <turesjolander@hotmail.com>

2006-08-30 02:06

Till
Cecilia Wikström/LED/FP/Riksdagen@Riksdagen
Kopia
ulrika@liberal.se
Ärende
August Strindberg och grabbarna och tjejerna...





Du ar Haftig Cecila !

Vinn Valet, och jag kommer tillbaka till Sverige fran min Exile.

All the very best from Australia.

Ture Sjolander

www.sjolanders.homestead.com/

 


 

 
Bengt Göransson <bengt.goransson@abfstockholm.se> wrote:
Ture

Jag fick just från ABF ditt e-brev där du ber om min e-postadress. Den är
bengt.goransson@abfstockholm.se.

Hör av dig - det måste vara tio år sedan vi sågs: när Olof Palmepriset
delades ut i Hyltebruk.

Hälsning

Bengt Göransson
12 Juli 2005


13 Juli 2005
 
Bengt, vilken överraskning !
 
Det stämmer på dagen, året var 1993 och möjligen den 17 augusti. Det var den dagen jag förlorade min son till en katolsk fanatik sekt och har inte haft någon kontakt sedan dess.
Du är en märklig man och person Bengt och kanske min enda svenska länk av betydelse för ett återupprättande av min egen person i detta förunderliga nordiska land som jag de senaste åren publikt uttryckt min avsky för.
 
Jag har många gånger under dessa år sedan 1996 önskat mig en kontakt med dig för att få till stånd en normalisering av min relation till Sverige och de folkvalda ledarna som på intet sätt haft intresse av en dialog med mig.
Jag fick 150.000 kronor av Rikskanslern för "sveda och värk" men har aldrig fått en skriftlig publik ursäkt sedan min skandalösa olagliga häktning i Januari 1996. Vi taldes vid då som hastigast per telefon från polishäktet i Stockholm under mina två månaders isolering där.Vad du sa till mig den dagen var korrekt "tio årsdagen av Palme mordet" och pressen och övriga betedde sig som hygenor.
När jag slutligen vandrade ut mötte jag en gammal bekant Sten Heckscher som just den dagen och minuten  vandrade in som ny chef.
En kompensation för mitt totalt förstörda internationella rykte har aldrig ersatts då någon svensk lagstiftning aldrig etablerats i ärenden av detta slag.
Du är nu runt 72 år har jag förstått och jag är övertygad om att din hälsa forfarande är god efter dina dagliga simturer i Eriksdals hallen och dina dagliga intellektuella övningar. Själv är jag nu den 19 juli,  68 år.
Den advokat Johan Eriksson, som försvarade mig och som äskade kompensation för min ryktesförstöring fick intresse konflikter när hans undomsvän och tidigare arbetspartner blev utnämnd som justitie minister, 1997 tror jag det var; Bodström är väl hans namn.
När inte en lagändring kan komma till stånd i Sverige i frågor som dessa har jag svårt att respektera allt tal om demokrati i Sverige.
Den mest fundamentala demokrati i ett s.k. civiliserat land, som Sverige hävdar sig att vara, har en skyldighet gentemot folkets rättigheter, att inskriva en klar kompensations lagstiftning för destruktion av personers liv och rykte som en följd av häktingar.
 
Det finns fortfarande personer inom min egen familje krets i Sverige som tror att jag sitter inburad i ett svenskt fänglse och inte nog med det, mina  arbetskontakter från alla mina tidigare årtionden i Sverige är nu oframkomliga för mig. Även utomlands har mitt rykte svärtats ned som ett direkt resultat av häktnings processen och den därmed följande och helt förödande publiciteten.
Trots allt har jag tagit mig fram i livet och Australien har nu fått duga som mitt hemland sedan dess. Det finns många demokratier här i världen om än inte så genuina som jag trodde Sveriges demokrati var, till dess jag blev svartlistad och utesluten att deltaga i den svenska demokratiprocessen.
Jag har offentligen sagt att jag aldrig återvänder till det gamla landet om den svenska regeringen inte sanerar sin nuvarande lagstifting och ger mig en formell ursäkt.
Jag vet också att merparten av mottagere av livslånga konstnärslöner hos Konstnärsnämnden under både 60- och 70 talet utsågs av gamla kompisar inom systemet och inte alls för några meriter.
Jag vet att du är en hederlig och tuff politiker och jag lägger mitt nu tioåriga problem i dina händer. Jag är övertygad om din förmåga att "bygga broar" och att dina egna kontakter med den nuvarande officiella  politiska maskinen kunde, om bara viljan finns, återförena mig med mitt födelse land och under anständiga förhållanden.
 
Det är i mitt stora intresse att föra ett samtal med dig per telefon snarast om du så skulle önska. Vi har gjort det förr med goda resultat som t.ex. Video-Nu organisation som jag startade men som förintades när jag lämnade Sverige för min av Konstnärsnämnden sponsrade resa till Papua Nya Guinea 1987.
 
Kan du tänka dig en brev växling mellan oss med rätten eller nöjet att också publicera vår korrespondens inom snar framtid ?
Även om jag gjorde vissa utredningar för Kulturrådet under 70 talet och lärde mig den urbota tråkiga kansli svenskan börjar min svenska att rosta en aning. Men jag kan nog fortfarande göra rätt för mig, med lite svenskspråkiga övningar. Mitt dagliga språk sedan nästan 20 år har blivit uteslutande engelska, som du kan förstå.
 
Låt mig höra av dig Bengt, det skulle vara angenämnt !
 
Mvh
Ture
 
Mobile: + 61 00000000 (AUS)
 
Attached: Något för dig  att läsa!
För övrigt kan Google sökmotor ge dig en massiv bild av mig,  jag byggt up de senaste 4 åren.


You are art!

by Aapo Saask

"Art is in the soul of the beholder." That is the expression that I associate the most with Ture Sjolander. By reaching into the soul of the individual person, the artist contributes to the building of the collective consciousness - the spirit of our society, our cultural inheritance, our collective subconscious.

In the beginning, art was communication, magic and adornment - all at once. A couple of hundred years ago, the notion of "art" came to be used more and more as a synonym for ornamentation in rich people's homes.

Ever since, there has been a struggle between art as expression and art as decoration (and private property, and later on, even tax shelter). Since most artists want to make a living out of their work, it is easy for the money side to win. This has not been the case for Ture Sjolander. He doesn't say: "Look at my work and buy it!" He says: "I am your mirror."

In order to find the roots of art, he travelled to what is today considered primitive societies in Papua New Guinea. He found body painting and learnt about the original meaning of art - communication, magic and adornment. Many artists have been inspired by body painting and developed it into various expressionistic experiments with erotic undertones, but Sjolander left it as he found it. It is of an ephemeral nature. It cannot be sold at Sotheby's and it cannot be exhibited at the Tate (at least not without losing its soul). Perhaps it can be nailed to a cross? Yes, only he who sacrifices himself for his fellow men, is an artist. But sacrifice does not mean that the artist must be good - or God.

After studying the culture of the Aborigines in Australia, Ture Sjolander did not come out with quaint proposals on how to promote Aboriginal Art as others have done. He saw a bigger picture and wrote: "The Aboriginals still have what we lost: cultural dignity. Undoubtedly the Aboriginal is Australia's richest heritage. The British/Australians have historically proved that they are unable to deal with the problem. These bullies,  have always been the problem for the Aborigines and still are, as well as they are the problem for today,s immigrants."

Sjolander's study was commissioned by the Queensland Government. But when it was completed it was not published. The newspapers would not publish the summary. No newspaper would even accept the summary as an ad. Finally, it was broadcasted on a local TV-show. And the Aborigines still live their lives on reservations under very primitive conditions. Although most of Australians are of non-English speaking background (the term used is NESB), the queens dutiful convicts still hold a firm grip of the island/continent.

Going from the most ancient to the most modern, Ture Sjolander has been called to Godfather of computer game-players, because he was the first person in the world who created a film with electronically animated images for TV. From Sjolander's point of view, this was not an individual achievement, he was simply part of a collective process of the development of mankind. I claim he had antennae. "Not at all," he says, "just a curious mind."

In 1997, when Ture Sjolander was invited to work in China, the closed fist was still a very strong symbol in this country. Sjolander displayed two gigantic closed penises (marble knots). Everybody, except customs, understood the symbolism. The statues still remain in Changchun as a reminder that there are many kinds of freedom to be won, in addition to the obvious first one, the freedom from poverty.

Was this a political manifestation? Yes and no and certainly not party politics. Real politics is that which makes society progress, all else is a charade. This is what Sjolander showed the Australian public when he caused a government crisis by prompting the Prime Minister to sign a five-dollar bill. As in many other countries, to scribble on a bill is an illegal act in Australia, and the opposition called for the government to resign.

"Aren't there more important things to argue about?" many Australians asked themselves when the debate was at its worst. Many people realized that their cherished democracy was nothing but a game of chess for the power hungry wannabe aristocracies, and that they themselves were nothing more than pawns.

Another "installation", set in Sweden, made it to the front pages of the nations' two dominating evening papers: "Famous Swedish artist threatens to kill Prime Minister."

The back-ground was that American private eyes had been hired by the Swedish Law Enforcement Authorities to act in the Philippines on behalf of Swedish and American courts in a custody case about Sjolander's son Matu. Sjolander wanted to call attention to the fact that private investigators were cheating the Swedish Government for millions of dollars. He travelled to Sweden. Being a famous artist, he got an appointment with the PM, at that time Ingvar Carlsson, but at the last moment Carlsson had to cancel the meeting to go to a state-funeral in Israel.

Sjolander, who was used to censorship and cancelled exhibitions, laconically told the secretary that the PM would soon have to go to another funeral - meaning his, i.e. Ture's, own, as it was well known that his life was threatened by three contract killers from the Philippines!

The secretary misinterpreted it for a threat against the PM. For this Ture Sjolander's spent two months in police custody. When the private eyes found out about this, they thought of a way to hide their million-dollar-scam, and filed additional complaints against Sjolander. He was supposed to have threatened one of them. In court, the only threat turned out to be to squeal to the PM, unless the privates returned the money to the Swedish Government.

The trial was more interesting to me than any of the more spectacular happenings in the 60'es. The dark lounge suit guys had their pants down during the entire trial (half monty) and yet had the nerve to lie throughout all of it - a rock steady picture added by Sjolander to our common understanding of the world. I wish someone would paint it, remember pants down.

Of course, Ture Sjolander was completely acquitted and was awarded a compensation for the months spent unjustly in police custody. The private eyes were neatly fired and Sjolander was not assassinated. However, cognoscenti and literati in Sweden would say "no smoke without a fire" and a leper was once again (voluntarily) exiled. But, you know, if you have not spent a month or two in jail, you're not a real artist.

Had he lived in the 18th century, Ture Sjolander would have died in front of a firing squad already as a young man. Had he lived in the 19th century, he would have slowly wasted away in a dungeon. But since we are talking about the 20th century, he was only crucified a couple of times - and has resurrected himself by recreating himself. In spite of all this, Sjolander says: "I am not art. You are! I am just your tool, mirror."

 

Aapo Saask 2004-09-13

______________

 

 

Hej igen Bengt,
 
Vänligen läs en del av dessa texter vid tillfälle.  Det finns också web länkar i texterna om du är på nätet när du läser om du nu har html i din e-post.
 
Hjärtligen
Ture
13 Juli 2005
 
Olof Palmepriset kunde vara lämpligt för mig...
Och min gamle bekant från 60-talet har avlidit har jag fått höra, Lasse Hillersberg (statens konstnärslön)


 
Hej Bengt,
 
Grattis på din uppkommande födelsedag ! Min är nu över...
Kan jag förvänta mig ett svar från dig,  på mina frågor till dig ?
 
Mvh
Ture Sjolander
Textfilen  från konst tidskriften KONSTPERSPEKTIV MARS 2005 är attached denna gång..



 
Ture
 
Jag har varit på resa några dagar och har inte förrän nu haft möjlighet
att skriva till dig. Under de gångna åren har jag ofta påmints om mötena
med dig, och när jag förra året höll föredrag på ett offentligt möte i
Halmstad undrade jag om du fortfarande hade kontakter i den trakten. Att
du inte bodde i Sverige permanent utgick jag från, och jag minns att du
nämnde att du skulle ha sällskap av din vuxna dotter när du första gången
drog till Australien.
 
Jag visste inte att du efter händelserna för nio år sedan fått ett
blygsamt skadestånd. Den oerhörda uppmärksamheten när du satt anhållen var
ju grotesk.
 
Jag är bara osäker om möjligheterna att så här långt efteråt
ta upp frågan på nytt. För egen del är det nu fjorton år sedan jag lämnade
regeringen och jag har sedan dess inte haft några centrala politiska
beslutande styrelser eller liknande organ. Erfarnheten lärde mig snabbt
att man snabbt förs ut ur "påverkansmiljöerna". Jag har visserliogen haft
uppdrag till vilka jag utsetts av regeringen, så var jag ordförande i
Zornsamlingarna (Zornmuseet i Mora) i tio år, men det ger inga öppningar
till kanslierna. Många tror att jag kan hjälpa dem med att påverka kultur-
och utbildningsdepartementen när det gäller att skaffa anslag, men där är
alla dörrar stängda, något som faktiskt inte alls gör mig sorgsen,
tvärtom, det vore förödande om dagens ministrar skulle ha ett koppel
företrädare springande i huset.
Jag tror därför inte att det är mycket jag skulle kunna göra annat än att
du i kontakter/framställningar kan ange att vi känner varandra sedan många år.
 
Och om du trots din önskan att slippa ha med Sverige att göra ändå tar upp
saken igen är jag glad om du låter mig veta det.
 
Hälsning
 
Bengt Göransson
 

 
Bengt,
 
Tack för ditt vänliga svar!
Ingen annan heller visste att jag fått en blygsam ersättning för denna groteska händelse inte ens att jag blivit helt frikänd från groteskeriet. Så där ser du med öppna ögon hur den nuvarande lagstiftningen  i Sverige snarare fungerar som en ren och skär kriminaliet.
 
Tillåt mig i all vänlighet att publicera denna vår korrespondens på en av mina hemsidor.
Tiden för ett överklagande måhända löper ut i Februari 2006 och eftersom jag inte kan erhålla den minsta reaktion på mina framställningar gentemot den nuvarande svenska regeringen blir min enda utväg att låta mina web rapporter på mina hemsidor tala för sig själva. Ditt brev av idag får för mig en alldeles särskild betydelse och min respekt för din person kvarstår för mig som varande en högt ärad person.
Jag har dock ingen förhoppning att Justitieministern, Statsministern eller Justitiekanslern har den önskade humanistiska läggningen, att tillstå misstagen med  de groteska  beskyllningarna som så förödande krossade min karriär som konstnär och person, så sent i mitt liv.
 
Jag är dock säker på att du i egenskap av varande en högt ärad person och svensk politiker av klass kan föra ett samtal "off-record" med dina inflytelserika betrodda politiska vänner fortsättingsvis. I kombination med mina publicistiska framställningar på Internet kanske frågan om en radikal lagändring om ersätting kan komma till stånd och andra "olycksfåglar" kan i framtiden få en chans till publik upprättelse. Det är väl värt att försöka !
 
Så låt mig med en rad från dig få ditt godkännande av att vår korrespondens kan bli publikt publicerad som jag föreslår. Jag bifogar texten till dig som attachment.
 
Tack igen för din vänlighet och låt oss fortsätta att hålla vår kontakt vid liv, så länge vi varar .
 
Mvh
Ture
 
Ps- Jag vore glad att få ditt telefon nummer för att kort samtal med dig inom en snar framtid, det vore kul med en röst kontakt i denna E-postliga elektroniska värld av idag, som omväxling.
 



----Original Message Follows----
From: "Bengt Göransson" <bengt.goransson@abfstockholm.se>
To: Sjolander
CC: turesjolander@hotmail.com
Subject: Re: E-postadresser
Date: Thu, 28 Jul 2005 15:17:59 +0200

Ture

Du publicerar mitt brev om du vill. Jag brukar stå för det jag säger och
skriver därför inte hemliga brev.

Hälsning

Bengt Göransson
 



Tack min Vän ! Jag misstog mig aldrig på Dig. Och själv är jag och förblir lika öppen.

Mvh

Ture
 
Jag lägger in texterna på bl.a följande bittra hemsidor:
 
 
 
 


 
 
 
----- Original Message -----
From: Ture Sjolander
Sent: Monday, August 08, 2005 10:39 PM
Subject: J K Göran Lambertz för kännedom med förnyad handläggning.(Ref. 28 Juli 2005)

 
Jag är övertygad om att du kan på nytt väcka frågan om en kompensation i detta ärende utan formella inlagor med förnyad rättshjälp och nya advokater i ärendet. Det är snarast en principiell fråga om sunt förnuft att ett förstört ryckte genom olaga häktning skall generöst ersättas av staten. Min enda ersättning hittills har utgått för "sveda och värk" med 150.000 kronor, för 63 dagar häktning.
Det är också i mångt och mycket inte enbart ett  juridiskt spörsmål men snarare ett kulturellt ansvarsområde, om Sverige skall betraktas som varande en kultiverad nation.
Du får ett begrepp om den nu tio-åriga kompensations frågan delvis besvarad om du tar tid att titta in på både ny korrespondens och den äldre korrespondensen i ärendet på följande hemsidor.
Där finns bl.a en brev växling mellan mig och tidigare kulturministern Bengt Göransson daterad den 28 Juli 2005.
 
 
 
 
 
För övrig information kan du säkert titta in i ert eget arkiv.
Jag hoppas du har kurage att förändra den svenska lagstiftningen för denna typ av vidriga ärenden.
 
Med vänlig hälsning
 
Ture Sjolander (svensk i exil)
Australien
Mobile: 61 - 000000000
 
 
PS/ Eftersom jag inte vet om du kan ta emot en text file via e-post har jag valt att ge dig dessa ovanstående hemsidor på Internet.
 



 
STRAFFAD AV SVENSKA STATEN - FÖR ATT VARA OSKYLDIG.

ADVOKATERNA   

ARRHENIUS & ERIKSSON AB
Box 12 107  102 23 STOCKHOLM
 
1 AUGUSTI,  2001
 
via facsimile till Ture Sjolander.
 
UTKAST TILL SKRIVELSE
 
 
Till
 
Justitiedepartementet
 
 
Ang. Ture Sjölander
 
Undertecknad har sedan lång tid biträtt Ture Sjölander. Ture Sjölander anhölls och häktades på sätt som framgår av bilagda skrivelser såsom misstänkt för ett antal brott. Misstankarna mot Ture Sjolander var spektakulära och rönte på grund av detta stor massmedial uppmärksamhet. Ett axplock av denna uppmärksamhet bilägges. Ture Sjölander frikändes helt av tingsrätten. Till följd härav ansökte  Ture Sjölander hos justitiekanslern om skadestånd dels på grund av den kränkning som häktningen innebar och dels begärdes ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
 
Efter det att Ture Sjölander väckt talan mot staten träffades en uppgörelse mellan Ture Sjölander och justitiekanslern avseende kränkningsersättning. Någon ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalades inte. Grunden härför var att justitiekanslern fann att Ture Sjölander inte kunde visa den skada han utsatts för.
 
Ture Sjölander är en internationellt känd konstnär. En kopia av Ture Sjölanders CV bilägges.
 
 
I anslutning till att Ture Sjolander 'greps' och även lång tid före det,  pågick ett intensivt arbete bland annat med att försöka få Ture Sjölander son återbördad till Ture Sjölander efter det att sonen egenmäktigt förts iväg av sonens mor. Detta arbete utfördes bland annat av Ture Sjolanders rättshjälpsbiträde i Sverige, advokaten Bengt Nestrup, som kortfattat beskriver läget i ärendet vid tillfället för 'gripandet'.
 
När Ture Sjölander 'greps' avstannade hans möjligheter att själv engagera sig i kampen för sin son av natuliga skäl. Även om man försökte lindra följderna av frihetsberövandet genom att tillåta advokaten Bengt Nestrup att besöka Ture Sjolander på häktet så gjorde hans situation det ändå omöjligt för honom att på ett relevant sätt engagera sig i saken. Ture Sjölanders son är alltjämt egenmäktigt i mammans vård, något som Ture Sjolander är övertygad har att göra med att han frihetsberövades.
 
Efter denna korta sammanfattning av bakgrunden vill jag nu gå till problemet.
 
Det aktuella frihetsberövandet och misstankarna mot Ture Sjölander har inte bara rönt uppmärksamhet i Sverige utan även internationellt. Ture Sjölander är bosatt i Australien och har i sitt konstnärliga värv även arbetat internationellt.
Intresset för Ture Sjölander är numera noll och ingenting. Detta beskrivs väl i ett yttrande från Konstnärernas Riks Organisation, som bilägges.
 
Att i traditionell mening bevisa Ture Sjölanders skada så som exempelvis med ganska stor lätthet kan ske för en person som har fast anställning är inte möjligt. En konstnärs inkomster är ojämna. Det är dessutom så att konstnärer normalt sett får lägga ner lång tid av oavlönat arbete för att sedan plötsligt - om det lyckas - tjäna stora pengar. När det gäller Ture Sjolander så råder ingen tvekan om  hans kapacitet att lyckas som konstnär, vilket väl framgår av hans CV, men däremot är det numera omöjligt för honom att få något gehör för sina konstnärliga projekt. Överallt där han vänder sig betraktas han som en persona non grata.
Denna typ av följdskador är svåra att passa in i det regelverk som nu gäller i Sverige, vilket desto mindre rimligtvis borde innebära att Ture Sjölander tillerkänns ersättning. Inom nuvarande lagstiftning skulle detta möjligen kunna lösas genom att skadan uppskattas till ett skäligt belopp, något som justitiekanslern inte varit beredd att göra.
 
Ture Sjolander anser emellertid att hans mål är ett utomordentligt bevis på att lagstiftningen inte fungerar i nämnt avseende. Att Ture Sjölander skall förvägras ersättning på grund av bevissvårigheter och att skadan inte belöper sig exakt på den tid då han varit frihetsberövad skall inte innebära att han kompenseras för de förluster han gjort och gör. För Ture Sjölander är det bekant att staten vid andra tillfällen har utgivit ersättning exgratie för personer som lidit svår personskada till följd av brottsmisstankar och frihetsberövande.
Ture Sjölander önskar därför att man överväger en sådan åtgärd och det är hans förhoppning att han själv skall beviljas företräde hos justitiedepartementet för att redogöra för sin situation i detalj. Det kan inte vara acceptabelt enligt Ture Sjölander att en persons ekonomi totalt slås i spillror utan att denne person för detta kompenseras.
 
Högaktningsfullt
 
Johan Eriksson
advokat
 
Tel: 08 - 545 701 30
Fax: 08 - 545 701 39

 
 
 TURES VERK UTMANAR 
    "Konstnärerna samhällets antenner"
 
 
Transcript from news article.
HP - Hallandsposten - Sweden
22 September 1993.
by
Roland Andreasson.
 
 
Han  är konstnären som nästan fick Australiens premiärminister bötfälld, och han utmanade hela kontinenten med sina kontroversiella manifestationer i invandrarafrågor.
Så visst kan en kulturarbetare sätta luntan till många laddningar.
Konst är inte heminredning.
 
- Den enda hållbara definitionen på konst är "tanke omsatt i handling", säger Ture Sjölander, 56 år och sedan kort tid tillbaka bosatt i Oskarström.
 
Därmed är han också hallänning. Det är viktigt för honom att betona, inte därför att det är något extra fint med hemhörighet i detta västsvenska hörn, utan därför att markeringen bildar startpunkt för ett betydligt mera vittfamnande resonemang, nämligen debatten kring invandringen. Även om han är född i Sundsvall, har verkat i Stockholm och Malmö och bott länge utomlands, är han nu hallänning, eftersom han slagit ner bopålarna i Halmstads kommun.
 
Detta med bostadsort var en primär fråga i den stundtals mycket inflammerade diskussion han drog igång under sina år i Australien. Dit hade han egentligen inte tänkt sig. när han fick Konstnärsnämndens stora stipendium. Han sökte sig till Nya Guinea för att studera kroppsmåleriet och för att rekognosera och dokumentera inför en planerad filmatisering av Eric Lundqvists roman "Inge tobak, inget halleluja".
 
 
Skördade skäll
 
- Det blev emellertid Australien 1986, och där fann han sig väl mottagen - så länge han uppgav sig vara turist. När han slog fast, att han bodde i landet och därmed hade samma rättigheter som övriga invånare, blev det dissonanser i välkomstkören. Här kom en utlänning och hävdade, att han kunde resa samma krav som i nationen inskrivna medborgare. Det blev en inflammerad insändardebatt, och rena skällsbrev hamnade i den Sjolanderska brevlådan.
 
Men det var han beredd på, eftersom han visste sig ha utmanat stora delar av den allmänna opinionen. Och man kan kalla hans aktion för ett konstverk, även om det gick utanför de traditionella uttrycksformerna. I denna typ av konceptkonst utgjorde själva ideen och de spår den avsatte det totala objektet. En i handling omsatt tanke.
 
Hävdar revir
 
- Vi människor vill leva i våra inmutade revir, men även om jag kan härleda min svenska släkt tillbaka till 1500-talet, är jag inte mer svensk än en nyligen invandrad person. Om jag bor i ett land, är jag också medborgare där och skall ha samma möjligheter och skyldigheter.
- Vad gäller Australienfinns det en benägenhet hos vissa delar av befolkningen att tala om det brittiska arvet, som om detta ensamt ger landet dess identitet. Men mer än 67 procent av befolkningen har icke-brittisk bakgrund.  " Vi " är i detta fall alltså knappt 35 procent. Och skall man tala om urbefolkningen i detta mångkulturella  samhälle, handlar det ju i så fall om aboriginerna, men de har närmast utsatts för utrotningsförsök.
- I ett vidgat perspektiv lyfte Ture Sjölander upp hela problematiken med människors hemortsrätt och vårt behov av tolerans och vidsynthet. Information och utbildning måste till för att lägga moteld mot främlingsrädsla och fascism. Om invandringen i Sverige skall stoppas, skall det i så fall bara ske temporärt till dess reglerna är satta, för det nu bofastas beteenden och ageranden, menar Ture Sjölander.
 
Häxbrygd av hat
 
- Tar vi inte itu med problemet nu, kan det snabbt växa oss över huvudet och leda till en formlig explosion av hat och våld. Och EG, som ibland lyfts fram som en fredsorganisation, kan lätt utvecklas till sin motsats med krig mellan olika etniska grupper, fruktar Ture Sjolander.
Ett förfärande exempel på sådan utveckling finns att studera på nära håll, nämligen i Jugoslavien.
 
Ture Sjölander ger delvis politikerna skulden för att ha kokat till sådan häxbrygd, men även medierna har sitt ansvar.
- Det är lätt att utnyttja medierna för att odla främlingsfientlighet, menar Ture Sjolander. TV har en oerhörd genomslagskraft, men redovisningen ger en fragmentiserad verklighet, och nyhetsindustrin jobbar nästan som börsen. Inslag erbjuds, säljs och går runt till olika delar av världen.
 
Kyrkorna skyldiga
 
- Ture Sjölander utpekar dessutom kyrkorna som skyldiga till att många platser på jorden drabbats av motsättningar och elände.
I många relationer utnyttjar kyrkorna fel känslor hos de olika folken, anser han. Begrepp som kulturell tillhörighet blandas med etniska traditioner och gudstroende. Kärleksbudskapet kommer i skymundan eller vantolkas.
Själv skulle han vilja genomföra ett stort projekt, där bildbudskap och tal flätas samman. Ett 20-tal stora målningar skulle reflektera vår egen tid och spegla den moderna ikonografin. Mot en bakgrund  av projektioner skulle företrädare för olika religiösa riktningar mötas till ett meningsutbyte. Ur dessa dialoger skulle ett nytt förhållningssätt kunna växa fram. Och så länge samtal pågår, minskar riskerna för krig.
Ture Sjölander tror på sprängkraften i sådana aktioner, och han har bevis på att de fungerar.
När premiärminister Paul Keating besökte den australiska staden Townsville, passade den svenske konstnären på att sticka fram två femdollarsedlar med drottning Elisabeths porträtt. Han utbad sig premiärministerns autografer, och denne signera villigt de båda papperpengarna. Reaktionen lät inte vänta på sig.
Keating hade förstört statlig egendom och riskerade därmed i princip ett tvåårigt fängelsestraff och höga böter.
Just i dessa dagar kommer meddelanden om att Australien är på väg att kasta av sig den brittiska överhögheten och bli republik.
 
Mycket effektivt
 
Naturligtvis  innebar inte den Sjolanderska aktionen någon direkt vändpunkt beträffande nationens framtida status och styreskick, men den visade sig vara mycket effektiv som ett exempel på hur en konstnär med udda grepp kan spela en viktig roll i dagsdebatten.
- Konstnärens roll får inte reduceras till att framställa bijouterier. Att måla tavlor är inte den primära uppgiften. Konstnärerna skall fungera som samhällets antenner.
 
 
 
 
+++++++++++++++++++++++++++
 
KIDNAPPADE  FYRAÅRINGEN
 
FADERN  STÄMMER TINGSRÄTTEN
 
 
Transcript from news article
Hallands Nyheter - Halmstad - Sweden
October 8, 1993.
by
Johan Rydeman
 
 
HALMSTAD. Kidnappningen av fyraårige Matu Sjölander kunde ha stoppats om de svenska myndigheterna gripit in i tid.
Nu  polisanmäler pappan den ansvariga tingsrätten och kräver fem miljoner i skadestånd.
- Även om jag inte får tillbaka min son kan det rädda andra barn från samma sak, hoppas Ture Sjolander.
Lille Matu har kidnappats av sin filippinska mamma, som tillhör en extrem religiös grupp på Filippinerna.
Hon var på besök med sonen hos släktingar i USA när hon ringde hem till Ture i Oskarström den 18 augusti och oväntat berättade att hon inte tänkte återvända till deras nya hem i Sverige.
- Matu måste få en riktig katolsk uppfostran, förklarade hon. Vi kommer aldrig mer tillbaka.
Några dagar senare fick maken ett brev med samma budskap.
 
Solklart fall
 
Ture Sjölander kontaktade redan den 20 augusti via advokat tingsrätten i Nacka, där han bodde innan han flyttade till Australien och träffade sin fru.
- Jag ville förstås att  tingsrätten omedelbart skulle begära att de amerikanska myndigheterna lämnade ut Matu till Sverige. Det var ju solklart att min fru planerade att kidnappa honom.
 
Tre dagar för sent
 
Men tingsrätten dröjde ända till den 13 september med att fatta sitt beslut - tre dagar efter att hustrun flugit från New York till Los Angeles och därefter försvunnit med pojken.
- Det är ju inte klokt. Tänk om någon skriver och säger att han skall slå ihjäl Carl Bildt på måndag och polisen inte gör något förrän på onsdagen!
- I mitt fall ingrep faktiskt de amerikanska myndigheterna på eget initiativ. De gjorde husrannsakan hos min frus släktingar, men kom tyvärr för sent.
 
Kostar att leta
 
Ture Sjölandertar nu det unika steget att polisanmäla Nacka tingsrätt, som han anser brutit mot lagen genom att inte ingripa  "utan dröjsmål". Han kräver också fem miljoner i skadestånd.
- Jag behöver pengarna om jag på egen hand ska kunna spåra upp min son.
 
 
 
Män särbehandlas
 
- Det är också en principsak att myndigheterna inte får  behandla  barn och föräldrar så här. I mitt fall var jag uppenbarligen av fel kön. Om det varit mannen som rövat bort barnet så hade man säkert slagit till med en gång.
Matu och hans mamma är fortfarande efterlysta i USA. Ture Sjölander fruktar att de redan kan ha flugit vidare till Filippinerna, dör det kan vara mycket svårt att få tag i honom.
 
sidan 5 forts.
 
PAPPAN KRÄVER FEM MILJONER EFTER KIDNAPPNINGEN.
Kidnappningen i USA av fyraårige Matu Sjölander från Oskarström kunde ha stoppats om de svenska myndigheterna handlat i tid.
Efter att mamman ringt hem och berättat för maken om sina avsikter dröjde hon nästan tre veckor med att försvinna med pojken.
Nu polisanmäler Ture Sjolander tingsrätten som inte brydde sig om att begära hans son utlämnad till Sverige under tiden.
- De amerikanska myndigheterna gjorde mycket mer än de svenska, konstaterar han.
 
+++++++++++++++++++++++++++++++++++
 
Kommentar 2001 av Ture Sjolander:
 
När jag anlände till New York för att förhoppningsvis kunna hämta min
son och för att besöka domstolen där i frågan blev jag ombedd av den ansvariga svenska ambassad tjänste personen jag tog kontakt med, att ta första planet hem till Sverige. Det var en chock för mig att höra tonen hos denna tjänste'man'.
Förklaringen kom senare i skriftlig form, som jag begärde,
Min hustru hade innan dess varit i kontakt med bl.a svenska ambassadens kvinnor för att få hjälp med sin planerade kidnappning. Hustrun hade framställt mig för damen på ambassaden som en alkoliserad hustru misshandlare.
Det är inte svårt att hata kvinnor efter en sådan skräck upplevelse.
 
Det är en rad av andra förfärliga missförhållanden som borde bli föremål för en ny intevju och särskilt efter den förljugna australienska film dokumentären som ställde 43 frågor till mig - filmade-ljud - och endast en fråga användes i filmen.
 
Sen har vi den svenska regeringen som inte ersätter - ger skadestånd - till felaktigt häktade och frikända personer.
Endast fascist stater agerar på sådant sätt.
Svenska nyhets media sitter i knäna på makthavarna.
 
 
 
 
 



 







 
Published nov. 2006.

The Artist that invented Computer Animation

Aapo Saask on the artist
Ture Sjolander


On an island aptly named Magnetic Island off the coast of Australia, a Swedish artist lives in exile. Just like so many others in today's media-landscape, he was first praised and then brought to dust. However, he has left a lasting imprint on the world. As early as the 1960's, he made the first electronic animation. Had he been an inventor, he would have been celebrated as a genius today, but because he is a predecessor in the world of art, things are different. In that world, the great ones often have to die before they are recognized.

We all know how Disney's famous cartoons were made: thousands of drawings, filmed in sequence. Even today some films are made this way. However, electronic animation has opened up a new world within the film industry and it has also made computer games and countless graphic solutions possible in business and science.

Pixar, which used to be part of Lucasfilm and then sold to Steve Jobs in the lat 1980's, made the first completely computer animated film called "Andre and Wally B" in 1983. The first feature length fully animated movie was Toy Story from 1995. It was made by Pixar and distributed by Disney. Disney had already started to use computer animation in Little Mermaid from 1989, and then on through Aladdin, Lion King, Pocahontas, etc In those fantastic movies the pictures were however first drawn on paper and then scanned into computers for painting and cleanup and superimposition over painted backgrounds.

Decades earlier, in 1965, Ture Sjolander’s electronically manipulated images were broadcasted by the Swedish Television (SVT). Among other things, Ture Sjolander was experimenting with the question of how much the portrait of a person could be changed before it was unrecognizable, something which has pioneered the amazing morph-technique that is used today.

Gene Youngblood, who, alongside with Marshall McLuchan, is the most celebrated media-philosopher of today, devoted a whole chapter in his book Expanded Cinema, 1970, (Pre face by Buckminster-Fuller) to the experiments of the SVT. Expanded cinema means transgression of conventions as well as mind-expanding transgressions and new definitions. Sjolander’s broadcasts were not technically sophisticated, but they were ground-breaking.

The film mentioned by Youngblood  is "Monument" (1968) by Ture Sjolander and Lars Weck. The other earlier televised pioneering animation were "TIME" (1965/66) by Ture Sjolander and Bror Wikstrom, and later "Space in the Brain" (1969) by Ture Sjolander, Bror Wikstrom, Sven Hoglund and Lasse Svanberg. Whereas most of the modern-day artists fade into oblivion, Ture Sjolander has found his place in the art history by the making of those films.

Ture, a lad from the northern city of Sundsvall, had instant success with his opening exhibition at the Sundsvalls Museum 1961. He moved to Stockholm in the beginning of the 1960's. At an exhibition in 1964 at Karlsson Gallery his imagery upset the public so much that the gallery immediately became the trendiest place for young artists in Stockholm.

In 1968, he created another scandal, when the film "Monument" was televised in most European countries.
For a couple of years, Ture Sjolander was celebrated in France, Italy, Switzerland, Great Britain and the USA.

In Sweden there was a lot of jealousy. The Museum of Modern Art and the National Gallery of Sweden, to name a few, bought his works, but the techniques he worked with were expensive and after a few years, he found himself without resources. Instead he started to work with celebrities such as Charlie Chaplin and Greta Garbo. They taught him that exile – mental and physical - is the only way to escape destruction for a creative genius. He moved to Australia.

Ture Sjolander's works include photos, films, books, articles, textiles, tv-programs, video-installations, happenings, sculptures and paintings – all scattered around the Globe. Tracing will be a challenging and exciting task for a future detective/biographer and web-archaeologist's.

But mostly, his work consists of a life of questioning and creation. This is what sets him aside as one of the great artists of the 20th century.

Another forerunner in the art world, the internationally celebrated Swedish composer Ralph Lundsten, says in an interview in the magazine SEX, 5, 2004: "In those days (the 19th century), a painting could create a revolution. Today people look idly at all the thousands of exhibitions that there are.’ Hmm. Oh, really. How clever he is’, and they yawn… If I were a visual artist, and if my ambition was to create something new, I would devote myself to the possibilities of the computer."

In 1974, Sherman Price of Rutt Electrophysics, wrote to the Swedish Television Company (SVT): "Video Synthesis is becoming a prominent technique in TV production here in the United States, and I think it will be interesting to give credit to your broadcasting system and personnel for achieving this historic invention."

He was referring to Ture Sjolander's revolutionary work in the 1960's. No one at the SVT could at that time imagine the importance that this innovation would have for television, and hereby lost a lead position in the computer-development business.

Amongst the younger generation of computer animators, few know that they have a Swedish predecessor.
Many engineers were probably working away in their cellars in those days, trying to do the same thing, but Sjolander was the first person to show his results on the air. If any of you would like to have a look at the Godfather of animation, you can find a glimpse of him by googling.

He did not seek to patent his inventions and he has made no money from it. However, he has made it to the history books as one of the great precursors of art - and perhaps also of technology - of the 20th century.

For the past decades, Ture Sjolander has mostly lived in Australia, but he has also worked in other countries, such as Papua New Guinea and China.

After a couple of decades of silence, Sjolander's groundbreaking work was shown at Fylkingen, the avant guard media and music hide out in Stockholm in the spring of 2004.

In the autumn of 2004, some of his recent acrylic paintings on canvas were exhibited at the Gallery Svenshog outside of Lund, Sweden. This was to commemorate the forty years that have gone by since his last (scandalous) exhibition at Lunds Konsthall. Many artists take a pleasure in provoking the established art world. Ture Sjolander also provokes the rest of the world.




COPYRIGHT © BY AAPO SAASK
ALL RIGHTS RESERVED.
THIS TEXT MAY BE QUOTED
WITH PROPER ACKNOWLEDGMENT.





www.media.homestead.com






Ture Sjölander



 
 
"the origins of video art"  pages: 116, 117, 118 and 181, 182  and 183.
 
 
 
A HISTORY of VIDEO ART
by Chris Meigh-Andrews
 
 
During the period between 1965 and 1975, which could be considered as the defining period of video art, there was significant research activity amongst artists working with video to develop, modify or invent video imaging instruments or synthesizers.
 
 
The first generation of video artist/engineers include Ture Sjolander, Bror Wikstrom, Lars Weck, Eric Seigel, Stephen Beck, Dan Sandin, Steve Rutt, and Bill and Louise Etra, in addition to the well-documented collaborative work of Nam June Paik and Shuya Abe.
 
 
The work of these pioneers is important because, in addition to exploring the potential of video as a means of creative expression, they developed a range of relatively accessible and inexpensive image manipulation devices specifically for 'alternative' video practice.
 
 
 
 
TURE SJOLANDER AND MONUMENT
 
In September  1966  Swedish artists Ture Sjolander ( 1937-, Sweden) and Bror Wikstrom broadcast Time, a 30-minute transmission of electronically manipulated paintings on National Swedish Television. Sjolander and Wikstrom had worked with TV broadcast engineer Bengt Modin to construct a temporary video image synthesizer which was used to distort and transform video line-scan rasters by applying tones from waveform generators. The basic process involved applying electronic distortions during the process of transfer of photographic transparencies and film clips. According to Modin they introduced the electronic transformations using two approaches. The geometric  distortion of the scanning raster of the video signal by feeding various waveforms to the scanning coil, and video distortion by the application of various electronic filters to the luminance signal.
 
Sjolander had begun working with broadcast television with the production of his first multimedia experiment The Role of Photography, commissioned by the National Swedish Television in 1964, which was broadcast the following year. With the broadcasting of Time, his second project for Swedish television, Sjolander was well aware of the significance of his work and importance of the artistic statement he was making:
Time is the very first video art work televised at that point in time for the reason to produce an historical record as well as an evidence of original visual free art, made with the electronic medium - manipulation of the electronic signal - and exhibited/installed through the television, televised.
 
In 1967, Sjolander teamed up with Lars Weck and, using a similar technological process, produced Monument, a programme of electronically manipulated monochrome images of famous people and cultural icons including the Mona Lisa, Charlie Chaplin, the Beatles, Adolf Hitler and Pablo Picasso. (Separate text of this work as below)
This programme was broadcast to a potential audience of over 150 million people in France, Italy Sweden, Germany and Switzerland in 1968, as well later in the USA. Subsequently, Sjolander produced a Space in the Brain (1969) based on images provided by NASA, extending his pioneering electronic imaging television work to include the manipulation and distortion of colour video imagery. A Space in the Brain was an attempt to deal with notions of space, both the inner worldof the brain and the new televisual space created by electronic imaging.
 
Sjolander, originally a painter and photographer, had become increasingly dissatisfied with conventional representation as a language of communication and began experimenting  with the manipulation of photographic images using graphic and chemical means. For Sjolander, broadcast television represented  truly contemporary communication medium that should be adopted as soon as possible by artists - a fluid transformation and constant stream of ideas within the reach of millions.
The televised electronic images Sjolander and his collaborators produced with Time, Monument and Space in the Brain were further extended via other means. The television system was exploited as a generator of imagery for further distribution processes including silkscreen printing, posters, record covers, books and paintings that were widely distributed and reproduced, although ironically signed and numbered as if in limited editions.
 
It seems likely that these pioneering broadcast experiments were  influential on the subsequent  work of Nam June Paik and others. According to Ture Sjolander, Paik visited Stockholm in the summer of 1966 and was shown still images from Time while on a visit to the Elektron Musik Studion (EMS). Additionally, Sjolander is in possession of a copy of a letter dated 12 March 1974 from Sherman Price of Rutt Electrophysics in New York, acknowledging the significance of Monument to the history of 'video animation', and requesting detailed information about the circuitry employed to obtain the manipulated imagery. In reply, Bengt Modin, the engineer who had worked with Sjolander, provided Price with a circuit diagram and an explanation of their technical approach to the project, claiming he 'no longer knew the whereabouts of the artists involved'.
 
THE PAIK-ABE SYNTHESIZER
 
The Paik-Abe Synthesizer, built in 1969 is one of the earliest examples of a self-contained video image-processing device. As we have seen, Ture Sjolander and his collaborators had brought together video processing technology in temporary configuration to produce their early broadcast experiments, Paik's synthesizer was a self-contained unit built expressly and exclusively for the purpose. The instrument, or video synthesizer, as it came to be known, enabled the artist to add colour to a monochrome video image, and to distort the conventional TV camera image.  -.......
Extending a dialogue that they had begun in Tokyo in 1964, electronic engineer Shuya Abe and Nam June Paik began building a video synthesizer in 1969 at WGBH-TV in Boston, possibly spurred on by the work of Sjolander in Sweden.
 
from Chris Meigh-Andrews book,
A HISTORY OF VIDEO ART, Publisher BERG, Oxford-New York. First Edition October 2006
 
 
representative video art works
pages 181, 182 and 183
 
MONUMENT, TURE SJOLANDER AND LARS WECK (WITH BENGT MODIN), 1967
( BLACK AND WHITE, SOUND, 10 MINUTES. COMMISSIONED AND BROADCAST BY NATIONAL SWEDISH TV, 1968)
 
Monument, characterized by Ture Sjolander as a series of  'electronic paintings' is a free flowing colage of electronically distorted and transformed icoic media images. Set to a similarly improvised jazz and sound effects track, images of pop stars, political and historical celebrities and media personalities, culled from archive film footage and photographic stills have been electronically manipulated - stretched, skewed, exploded, rippled and rotated. The relentless flow of semi-abstracted monochromatic faces and associated sounds seems to both celebrate and satirize the contemporary visual culture of the time. In its fluid mix of visual information it generalizes the television medium, draining it of its specific content and momentary significance. It creates a kind of 'monument' to the ephemeral - all this will pass, as it is passing before you now.
 
Archive film footage and photographic stills of familiar faces and people, such as Lennon and McCartney, Chaplin, Hitler, the Mona Lisa - the 'monument' of the world culture - flicker and flash, stretch and ooze across the television screen. In some moments the television medium is itself directly referenced, the familiar screen shape presented and rescanned, images of video feedback and, at one point, its vertical roll out of adjustment, anticipate Joan Jonas's seminal tape, although for very different purposes. The work anticipated a number of later videotapes, particularly the distorted iconic images of Nam June Paik.
Gene Youngblood described the psychological power and effect of these transformations i his influential and visionary book Expanded Cinema (Youngblood 1970):
 
Images undergo transformations at first subtle, like respiration, then increasingly violent until little remains of the original icon. In this process, the images pass through thousands of stages of semi-cohesion, making the viewer constantly aware of his orientation to the picture. The transformations accur slowly and with great speed, erasing perspectives, crossing psycological barriers. A figure might stretch like a silly putty or become rippled in liquid universe. Harsh basrelief effects accentuate physical dimensions with great subtlety, so that one eye or ear might appear slightly unnatural. And finally the image disintegrates into a constellation of shimmering video phosphores.
 
Sjolander and his collaborators at Sveriges Radio (the Swedish Broadcasting Company) in Stockholm had worked together on a number of related projects since the mid-1960s, beginning with The Role of Photography, Sjolander's first experiment with electronic manipulations of the broadcast image in 1965. This project was followed with the broadcast of Time (1966), a thirty-minute transmission of 'electronic paintings' produced using the same temporarily configured video image synthesizer that was later used to create Monument.
The system that Sjolander and his colleagues used involved the transfer of photographic images (film footage and transparencies) to videotape using a 'flying-spot' telecine machine. This process produced electronic images which they transformed and manipulated by applying square and sine signals with a waveform generator during the transfer stage, often using this process repeatedly to apply greater levels of transformation.
For Sjolander and his collaborator Lars Weck, the broadcasting of Monument was the epicentre of an extended communication experiment in electronic image-making reaching out to an audience of millions.
Kristian Romare, writing in a book published as part of an extended series of artworks which included publishing, posters, record covers and paintings after the broadcasting of Monument, describes the scope of Sjolander and Weck,s vision and aspirations for the new image-generating technique they had pioneered:
see separate article Sjolander,s CV on the Internet. www.monumentintime.homestead.com/
 
SCAN MODULATION/RESCAN
In this process images are produced using a television camera rescanning an oscilloscope or CRT screen. The display images are manipulated (squeezed, stretched, rotated, etc.) using magnetic or electronic modulation. The manipulated images, rescanned by a second camera are then fed through an image processor. This type of instrument was also used without an input camera feed, the resultant images produced by manipulation of  the raster. Examples of this type of instrument include Ture Sjolander,s ' Temporary " Video Synthesizer (1966-69), the Paik/Abe Synthesizer, and the Rutt/Etra Scan Processor (1973).
 
 

 
 

----Original Message Follows----
From: Christopher Meigh Andrews
To: turesjolander
Subject: RE: Monument

Date: Wed, 01 Jun 2005 12:14:19 +0100
 


Ture,

As you rightly say, there is a sense in which the American artists have
written everybody else out of the history of video art. I would like to
put some people (such as yourself) back in! I would like to use an image
or two from the stills of Monument that I have found on the web, but
they are very low resolution. Would you be willing to e-mail an image of
greater resolution? (300dpi would be best- jpeg or tiff, if possible)
also, i attach a little form so that you grant me the rights to
reproduce the image in the book. Is this OK? if so, please fill it in
and send it back to me.

I would like to do more than simply paraphrase what Gene (Youngblood)
has written in Expanded Cinema, which as you say is what M. Rush has
done. Any chance that you can tell me a little bit more about your ideas
with Monument and how it began? I will of course piece togther what I
can from the web site, and from what Aapo Saask has written. I also will
talk to Brian Hoey and Peter Donebauer. i also have the Biddick Farm
catalogue from the exhibtion at Tyne & Wear, which has a little info.

All best wishes to you- and i will certainly send your regards to Brian
& Peter!!!

Chris




Dr. Chris Meigh-Andrews PhD (RCA) MA, HDCP
Electronic & Digital Art Unit
www.uclan.ac.uk/edau

Tel: 01772-893204
Fax: 01772-892921
Mobile: 07855954298


newstime2007.com

 

Sverige Valet 2006

 

Datoranimationens uppfinnare är svensk.

av Aapo Saask


På en ö  lämpligt nog med namnet Magnetic Island - utanför Australiens kust bor en svensk konstnär i exil. Som så många andra i det moderna medielandskapet har han höjts till skyarna och sedan dragits ner i dyn. Men han har lämnat ett bestående intryck på världen. Han gjorde de första elektroniska animeringarna redan på sextiotalet.

Hade han varit uppfinnare hade han hyllats som geni redan idag. Men han är en föregångare inom konstvärlden  och i den världen låter man gärna de riktigt stora dö innan de får sitt erkännande.

Vi vet alla hur Disneys kända tecknade filmer kom till  tusentals teckningar som filmades i en sekvens. Så görs en del tecknade filmer än idag. Men elektronisk animering har öppnat en helt ny värld inom filmen. Och den har möjliggjort dataspel och otaliga grafiska möjligheter inom affärsverksamhet och vetenskap. Och Ture Sjölander var den förste att göra elektroniskt manipulerade bilder. Och svensk TV visade resultatet och blev världsberömt som medial föregångare. Ture Sjölander experimenterade bland annat med frågan om hur mycket ett människoporträtt kan förvrängas innan det förvandlas till oigenkännlighet, något som förebådar den fantastiska morftekniken som idag används.

Gene Youngblood, som, jämsides med Marshall McLuhan, var den tidens namnkunnigaste mediefilosof ägnar ett helt kapitel i sin bok Expanded Cinema, 1970, åt experimenten på SVT. Expanded Cinema betyder såväl överträdelser av konventioner som sinnesutvidgande gränsöverskridningar. Experimenten var kanske inte helt fullgångna, men de ligger internationellt sett långt före sin tid jämfört med idag mer namnkunniga konstnärers aktiviteter, som t.ex. Nam June Paik och Bill Viola.

De filmer som omnämns är Time från 1965 avd Ture Sjölander och Bror Wikström, Monument från 1968 av Ture Sjölander och Lars Weck och Space in the Brain från 1969 av Ture Sjölander, Sven Höglund och Bror Wikström. Medan de flesta av dagens namnkunniga konstnärer bleknar har Ture Sjölander härigenom gått till konsthistorien för att stanna.

Sundsvallsgrabben Ture flyttade ner till Stockholm i början på sextiotalet.

Han slog igenom stort genom öppningsutställningen på Galleri Karlsson 1964. Hans bildspråk upprörde och skapade en skandal som etablerade Galleri Karlsson som den nya trenden för de unga konstnärerna. 1968 skapade han lika mycket upprörda känslor när filmen Monument visades och han försökte förklara.

Under några år var han uppburen i Frankrike, Italien, England och USA. I Sverige var avunden bland de etablerade kanske för stor. Visserligen köpte såväl Moderna Museet och Nationalmuseum och flera andra, men de tekniker som Ture Sjölander arbetade med var dyra och efter otaliga konflikter fann han sig stå utan resurser.

Han fick i stället förmånen att samarbeta med storheter som Charles Chaplin och Greta Garbo. Kanske lärde han sig av dem att exil är den enda utvägen för att slippa bli krossad. Han flyttade till Australien - långt från ankdammen.

Sjölanders produktion består av fotografier, filmer, böcker, artiklar, textilier, TV-program, videoinstallationer, happenings, skulpturer, grafik, målningar och skulpturer. Men framförallt består den i ett ifrågasättande och skapande liv. Det är detta som får honom att framstå som en av 1900-talets största svenska konstnärer.

En annan banbrytare, Ralph Lundsten, säger i en intervju tidningen SEX, 5, " En tavla kunde på den tiden ( 1800-talet) i stort sett skapa revolution. Idag tittar man slött på alla tusen vernissager som finns. ´Jaha. Mmm. Så duktig han är´, och så gäspar man Om jag vore bildkonstnär idag skulle jag ägna mig åt datorns möjligheter om min ambition vore att göra något nyskapande."

Sherman Price, Rutt Electrophysics, skriver år 1974 till Sveriges Radio-TV:"´Video Synthesis´ is becoming a prominent technique in TV production here in the United States, and I think it will be interesting to give credit to your broadcasting system and personnel for achieving this historic innovation."

Det var Sjölanders banbrytande verk under sextiotalet som Price syftade på. Ingen på Sveriges Radio kunde då förutse vilken betydelse denna innovation skulle få för mediet och Sverige förlorade därigenom en möjlig tätposition i datautvecklingen. De yngre dataanimatörer som nu framgångsrikt lanserar svenska dataspel över världen vet inte heller att de har en inhemsk portalfigur. Om någon av er vill se animationens Gudfader så kan man finna en glimt av honom på Google.

En annan av Sveriges stora nutida uppfinnare, Håkan Lans, har ju förutom sitt välkända navigationssystem även uppfunnit datormusen och färggrafik. De senare uppfinningarna är det emellertid även många andra som gör anspråk på att ha varit först med. Vad gäller datoranimation är emellertid Ture Sjölander onekligen först. Det satt säkert många ingenjörer i sina källare och arbetade med samma saker, men Ture Sjölander var den förste som offentliggjorde resultaten. Han har inte sökt patent och han har inte tjänat pengar på det. Men han har gått till historien som en av 1900-talets stora banbrytare in konsten  och kanske också inom tekniken.

Ture Sjölander har under de senaste decennierna huvudsakligen bott i Australien men även varit verksam i andra asiatiska länder som Papua Nya Guinea och Folkrepubliken Kina.

Efter några decenniers tystnad visades under våren 2004 Sjölanders epokgörande TV-experiment på Fylkingen. Under hösten kommer han att ställa ut målningar på Galleri Svenshög utanför Lund för att fira 40-årsjubileet av sin utställning på Lunds Konsthall. Vad han verkar säga är: Nu när Sture Johannesson har tagits till bröstet, varför inte jag. Jag vet svaret. Sture provocerade med sin anknytning till drogkulturen. Det kan man lättare förlåta. Men Ture Sjölander är en total provokation mot hela den etablerade konstvärlden.

 

Aapo Sääsk, 2004-08-14

 

Kro.kro kro kraxar kråkorna. "Vad menar ni människa  håll dig till ditt staffli! Kunskap är kunskap och konst är konst  och aldrig mötas de två!"


 
THE  GALLERY OF THOUGHT  
The Director

Saask Aapo, Mr.

Biography
Aapo Sääsk was born in 1943 in Estonia and has lived in Sweden since 1944. He attended Brown and Rutgers Universities in the US and Stockholm and Linköping Universities in Sweden. He has initiated, promoted and organized research and development projects in Sweden and abroad.

Financial assistance for the projects was granted by agencies such as World Bank/IFC, ITC/WTO, FAO, EC, EDF, ADB, the Swedish International Development Authority (Sida), the Swedish Fund for Industrial Co-operation (Swedfund), the Swedish Export Council, the Import Promotion Agency for Products from Developing Countries (IMPOD), the Swedish Board for Technical Development (NUTEK), the Swedish Council for Building Research (BFR), and the Industrial Fund of Sweden.

Based on Mr. Sääsk’s recommendations and support, several agro-industrial projects have been established in Third World countries. Extended World Bank, ITC and FAO projects in Tropical Crops have been initiated and Mr. Sääsk’s views and advice solicited by international funding agencies and foreign Governments. Mr. Sääsk has also throughout his entire career, without charge, advised inventors and entrepreneurs, in Sweden and in Third World countries, in the areas of energy, food, water and business development.

In later years, Mr. Sääsk has mainly worked with proprietary technology and has been engaged in mobilizing resources, co-ordinating development work and promoting technical research which resulted in formation of a number of companies.

Education
BA 1964 at Brown University, Providence, Rhode Island, USA
Postgraduate Scholarship 1964-65 at Rutgers University, New Jersey, USA
MA Political Science and Philosophy 1968 at University of Stockholm, Sweden
M.Sc. in Education 1970 at University of Linköping, Sweden
MBA 1973, University of Stockholm, Sweden



E-mail aapo@scarab.se